Innan vi lämnade Billunds camping unnade vi oss en smarrig frukostbuffé i deras restaurang. Medan vi åt resonerade vi fram och tillbaka vilket vårt nästa resmål skulle bli. Kartan över Jylland visade en intressant, västlig landsdel. Det såg ut att bara vara en tunn tarm med land som hade vatten på båda sidor. Havet på ena sidan och något sjöliknande på andra. Dit ville vi och dit styrde vi.

Läs mer »

Om resan över Öresundsbron var påfrestande för mitt psyke, så frestade Stora Bältbron på mitt hjärta. Herreguuuuu, det är en av världens längsta hängbroar. Bilarna trotsar naturlagarna genom att köra 70 km/h, 70 meter ovan havet. Galet! Och det slutade inte där. För att ta sig till Jylland och Legoland, som var vårt mål, var man även tvungen att ta sig över Lilla Bältbron. Jag hade inte blivit förvånad om vi hade fått färdas i hiss den sista sträckan fram till Billund. Min andra passion här i livet. Läs mer »

Vi hade tillbringat vår första natt på semestern i Gislaved. För att etappen Eskilstuna-Danmark kändes väl lång och för att det var länge sedan vi hade hälsat på Majks pappa, som bor just i Gislaved. När vi nu, tidigt på morgonen, begav oss ännu mer söderut hade vi som enda mål att ta oss över Öresundsbron. Någon camping hade vi inte valt ut, inte heller hade vi valt ut vilken stad vi skulle ta sikte på eller ens vilken av de danska öarna som skulle hysa oss vår första natt utomlands med vagnen.

Läs mer »

I skrivande stund har det gått ett och ett halvt år sedan vi var där (det har varit många “ska bara” under åren) så mitt minne från denna campinghelg är inte jättestarkt.

Vad jag i alla fall minns är att vi inför vintern hade bestämt att, tillsammans med Ellan och Mange samt Pia och Stefan, ställa upp våra husvagnar i den nedlagda skid- och campinganläggningen uppe i Högbyn, Fagersta. Mange och Majk hade varit i kontakt med “entreprenören” som äger Högbyn och fått grönt ljus att plugga in våra vagnar i elsystemet samt nyttja det bortglömda servicehuset. Läs mer »

Planlösa som vi ofta är tog vi, på fredagseftermiddagen, motorvägen österut. Det fanns några campingar i bakhuvudet. Bland dem fanns bland annat den camping Ellan och Mange “står säsong” på – Waxholm Strand. Vi har besökt den för några år sedan (se Bolviks camping) men aldrig campat där. Efter en snabb kontroll, att vårt tilltänkta helgsällskap verkligen fanns på plats, genade vi över Enköping till norra Stockholm. Läs mer »

Vissa campingar har DET. Det behöver inte vara fräschaste servicehuset, den finaste badplatsen eller det bästa läget. Läppebadet är en sådan camping, även Härjarö är en sådan men framförallt är Skantzöbadet en camping jag gillar jättemycket utan att kunna sätta fingret på varför. Läs mer »

När vi lämnade världens tråkigaste stad bakom oss (Töreboda) stod vi åter utan resmål. Söderut var i och för sig inte aktuellt, då semestern började lida mot sitt slut, men de tre kvarvarande väderstrecken sonderades via campingkartan och några resmål kom på tal. Vi var först inne på att åka till Karlsborg men då väderkartan lovade regn över Vättern styrde vi istället mot Vänerns östliga kust. Läs mer »

Jag vet inte om det var för att jag är född Stockholmare eller för att vädret inte var helt strålande men efter nästan en vecka på Västkusten så började jag längta hemåt. Majk ville stanna längre men jag tjatade mig inåt landet. Vi hade inte bestämt vart vi skulle men då vi hela tiden hade regnet i ryggen fortsatte vi norrut i flera timmar. Vi hade innan vi åkte varit i kontakt med Krister och hans familj och vi visste att de hade tagit in på Törebodas camping. Detta var ett möjligt mål men i våra ögon såg inte den campingen jätteintressant ut. Läs mer »

Vi hade spånat en del kring vart vi skulle ta vägen efter Daftö- Köra in i landet, Öland, stanna kvar på västkusten? När vi satte oss i bilen och svängde upp på motorvägen ut från Strömstad bestämde vi oss för att köra E6:an en bit söderut för att sedan vända inåt landet igen … men efter ett par mil ställde vi om planen, stannade kvar på västkusten och tog sikte på Kungshamn och Smögen. Varken jag eller Eva hade varit i Smögen på 20 år men vi har båda väldigt fina minnen från den lilla pärlan. Promenader utmed bryggan, livlig försäljning i fiskaffärerna, caféer i gränderna för att inte tala om alla båtar. Det skulle bli spännande att se hur Smögen hade utvecklats sedan sist. Läs mer »