Eftersom vi hade förbokat (annars har man inte en chans i världen att få en plats på Daftö i juli) så var vi tvungna att riva upp från Duse Udde trots att vädret var fint och vi hade trevligt sällskap. Några minuter före sista utcheckningstid betalar vi vår plats och drar vidare genom Värmland. Vi hade lovat ungarna att ta vägen via Norge så strax efter Dals-Ed kör vi norrut och in i djupa skogar. Första halvtimmen i Norge skiljer sig  inte så mycket från den sista i Sverige. Vägskyltar och gatulinjer har bytt färg men i övrigt ser det ut som i vilken skog som helst. När vi efter ett vägval (närmaste vägen eller snabbaste) väljer den snabbaste så öppnar sig ett fantastiskt landskap men även en vägkvalité som gör att man undrar om man verkligen befinner sig i ett av världens rikaste land. Efter att ha snitslat oss upp och ner på vägar, där vårt ekipage fyllde ut hela bredden, och med endast några murkna brädor som skydd för att fara rätt ut i oändligheten var vi åter på svensk mark och inom kort i Strömstad kommun. Att hitta till Strömstad visade sig vara den lätta delen för väl där var det inte många skyltar som hintade om vart vi skulle. Det fanns ett par skyltar som pekade ut riktningen till camping men då Strömstad är en stor turistort gissade vi att det fanns fler än en att välja på – och mycket riktigt. Vi körde lite på känn och efter ett snabbt stopp vid Lagunen (som också såg ut att vara en fin camping) så var vi till slut framme vid Daftö Resort. Incheckningen gick smidigt även om vi var många ekipage som ville in denna soliga eftermiddag. Vi fick vår plats utpekad och tog oss dit lätt och smidigt trots att det var rätt trångt. Strömstads terräng är väldigt kuperad men även om campingen mest bestod av uppförs- och någon nedförsbacke så var platserna ändå plana och fina. Medan jag och Majk fick allt på plats lekte barnen i det härliga piratlandet vi stod ca 20-30 meter ifrån. Närheten till leklandskapet var bara positivt. Även om det var fullt ös på lekplatsen från tidig morgon till sen kväll upplevde vi aldrig ljudnivån eller springet som störande. När vi hade ätit middag gick vi ned till poolen och ungarna badade i den lekredskapsfyllda barnpoolen tills vi blev utkastade klockan 20. Kvällen var het och tryckande. När det mörknade började det åska och blixtra ute på Skagerrak, då valde vi att zippa upp vår markis. Sedan gick vi man ur huse (så gott som hela campingen stod och blickade upp mot himlen) och inväntade det befriande regnet.

När vi vaknade på tisdagen var det grått och trist ute. Regnet hängde i luften så vi bestämde att “göra en dag på stan”. Fast först tog vi en tur ut på den ö som heter Daftö och som skiljs från fastlandet av en bro med reversibelt körfält. Och när vi väl var på Daftö så fortsatte och fortsatte vi. Jag minns inte namnet på alla de öar vi gled över men enligt skyltarna skulle vägen leda till Saltön…dit kom vi dock aldrig för vi hann tröttna och vände åter. När vi passerade vår camping på väg in till till Strömstad så öppnade sig himlen. Regnet fullkomligt öste ner. Vi suckade lite över vår otur men efter att ha snigelkört genom ett Strömstad med värre trafik än Stockholm i rusning så hade det hunnit spricka upp igen. Vi flanerade lite bland fina hus och backiga gator. När vi kom ner till hamnen åt vi räkor och skagenrörebaugetter innan vi fyllde på våra matkassar med färsk lax och rökt makrill till kvällens middag. När vi åkte in till Daftö resort så möttes vi av ett par stora trailers. På dessa showade fyra pirater utsända av norska VG. De dansade, sjöng, skojade med barnen och delade ut leksaker. Att allt utfördes på norska förbryllade våra barn en liten stund men musik är ju barriärsbräckande så efter en stund hoppade de med efter givna direktiv.  Åter vid campingplatsen möttes vi av att vårt förtält bokstavligen badade i vatten. Muttrande började jag ösa ut så mycket det bara gick medan Majk gick ner till receptionen och bad om hjälp. Två vaktmästare dök upp och med piasavakvastar sopade de bort vår översvämning. Lite surt gnällde vi över att det var dåligt att platserna inte höll bättre kvalité på en camping som tar över 400 spänn för en natt – vaktmästaren höll med och berättade att inför nästa säsong så skulle alla platser vid piratlandet göras om. När vi så åter hade fått torrt under fötterna tog vi en promenad på området.  Daftö är en stor camping (uppdelad i två delar på varsin sida “stora vägen”). På den sida vägen vi bodde ligger piratlandet, poolen, restaurangen, aktivitetshuset, minigolfen, affären och receptionen. Vår del var hyfsat flack men delen som ligger närmast havet var otroligt backig. I dessa backar har de pressat in säsongscampande norrmän i parti och minut.  Enorma vagnar med stora altaner i långa rader. På tillbakavägen blev vi omkörda av daftötåget så självklart bad barnen om en tur. Eftersom jag och Majk inte hade våra brickor på oss (som gav access till det mesta) och dessutom hade hunden med oss så fick killarna åka med på egen hand. Roligt värre för ett par smågrabbar. Till middag grillade vi sedan vår färska lax och insåg att livet är rätt najs.

På onsdagen var det åter vackert väder. Efter frukost tillbringade vi några timmar vid poolen. Poolpiraterna var där och lekte med ungarna men då detta var i den stora poolen så begränsades vår barn rätt kraftigt då djupet var större än de klarade av. Efter badet packade vi en picknickkorg och gick över stora vägen för att delta i sandslottstävlingen. Killarna kämpade tappert men föll på målsnöret. Surmulet konstaterade de att de barn som hade fått vuxenhjälp vann tävlingen. Välkommen till livet! Vi hade även tagit med krabbhinkarna och håvarna så efter att vi hade mumsat vår picknick blev det krabbfiske. Killarna jublade då de fick upp en krabba…och när de fick upp en sjöstjärna…och när de såg en manet. När vi kom tillbaks till vagnen sprang killarna till piratlandet och jag och Majk satt och njöt av att ha semester. Varannan dag hade de teater på scenen bakom piratlandet. Denna dag var en av de varannan så killarna ville se på teater medan vi fixade med middagen. Den utomhus liggande teatern kostade en slant men även om det inte var fullt hus så var den ändå otroligt välbesökt. Och av det vi hörde bjöds det på en riktig föreställning med sång och dans. När vi hade ätit middag lovade Majk att spöa oss i mingolf. Jag spelar ytterst sällan minigolf (ärligt, hur kul är det?) men på denna bana ställde jag frivilligt upp. Tills vi såg Daftös så har vi tyckt att Lidköping har en fin äventyrsgolfbana. Lidköping, släng dig i väggen! Majk höll det han lovade och spelade brallan av oss andra (hur svårt det nu är att vinna över en sju- och en åttaåring samt en halvitalienare med tålamod som en hundvalp). Då de hotade om regn till morgondagen och vi skulle checka ut före 10 packade vi sedan ihop alla våra utegrejer och rullade in markisen. Skönt att ha det gjort så att torsdagen inte behövde börja med stress att hinna.

Då vi på torsdagen checkade ut var det med lite blandade känslor. Vi trivdes jättebra, särskilt barnen, men det skulle ändå bli skönt att åka någonstans där det inte kändes så stressigt att hinna vara med om allt. Dessutom kan jag ärligt säga att jag blev lite trött på alla norrmän som var precis överallt. Nu förstår jag hur det är att vara grek på Kreta eller spanjor på Mallorca.

+ Väldigt fräscha serviceutrymmen med fria duschar
+ Extremt mycket att göra för barnen
+ Kalasfin lekplats

– Dåligt skyltat för att hitta till Daftö
– För barn som svävar mittemellan simkunnig och sjunkbomb är stora poolen för djup medan barnpoolen blir för grund

Vi betalade 425:-/dygn inkl. el

Sånt som också hände på denna resa: Anton släppte spärren och gick från sjunkbomb till simkunnig.

Coleslaw
7 dl vitkål, finstrimlad
1 st morot, riven
1 st liten rödlök, finstrimlad
1 dl crème fraiche
0.5 dl majonnäs
2 msk vispgrädde
2 tsk fransk senap
1 tsk strösocker
Salt, efter smak
Peppar, efter smak
Lämna en kommentar