Vi har under åren varit på ett antal husvagnsträffar och visst är det trevligt att träffa massa människor men problemet är att man oftast knappt hinner säga hej till alla. När man sätter sig i bilen för att åka hem och summerar ihop  träffen/helgen som passerat konstaterar man varje gång att man knappt hunnit umgås med någon. Detta har gått och molat (uttryck från en fd. arbetskollega) en tid.
Så tidigt under vintern föddes idéen om att dra ihop ett riktigt guldgäng, lite som ett gammalt blandat band från 80-talet, bara dom närmsta och bästa skulle komma.
Eftersom detta skulle bli träffarnas träff måste plats väljas utifrån detta kriterie … var får man plats? Var kan vi vara utan att störa andra? Framförallt ville jag att det ska bli speciellt, så Åråshults Camping kontaktades. När jag i början på året ringde upp Roland, som äger campingen, och ville boka upp 20 platser under kristiflygare så fick jag till svar att det går bra. Ni är välkomna. Hummmm inget mer fick jag, inget bokningsnummer, han tog inte mitt namn igen, han tog inte mitt telefonnummer?
Sedan skulle mitt blandband komponeras ihop. Detta var inte helt enkelt kan jag lova. Vildcamparna var ju självskrivna, men sen då? Man har ju stött på en hel del sköna snubbar och snubbelinor genom åren och nu ska jag försöka få ihop en bra och fungerande blandning av människor som kan ha trevligt under en långhelg. Hur som helst, efter en del tänkande hade jag fått ihop gänget och roligt nog kunde dom flesta komma.
När jag någon vecka innan träffen ringde, för att verifiera att vi hade 15 platser bokade, meddelade Roland mig lugnt att det bokade vi ju tidigt i vintras. Vi skulle få nästan hela campingen för oss själva.  Iofs har han inte så många fler platser än dom vi bokade och hans säsong börjar inte förrän midsommar.
Så äntligen kom onsdagen då vi skulle åka ner till Åråshult. Jag stressade som f*n hem från Kista, var på kurs just denna dagen och kursen slutade 16:00. Eva hade packat vagnen så när jag kom hem var det bara att hänga på vagnen och åka, vi satsade på att åka hela vägen ner, skönast att vara på plats dagen efter än att köra ett par mil till. Nu skulle det bli spännande, hur skulle nya bilen klara av uppgiften att släpa runt på Gurra? Tyvärr kom beskedet som en fet örfil, den klarade inte uppgiften alls. I Örebro var jag på väg att ställa vagnen, åka dom åtta milen hem och byta till jeepen men bet ihop och fortsatte resan. Efter ytterligare ett par mil kunde inte ens Eva hålla tillbaka längre när hon försiktigt ställer frågan: Micke, detta är ingen bra bil va? Nja den skulle ju vara så suverän har ju alla sagt till mig sedan jag fick den, Sveriges nöjdaste ägare har det stått i media när man kollat osv. Superlativen har det gödslats med. MangeB, min kära kompis och ledsagare genom livet har intygat att denna bilen är bra … ja riktigt bra tom. Jo den är säkert jättebra men inte till att dra två ton husvagn med. Iofs fick man ju en liten nostalgitripp då man inte växlat ner i uppförsbackar sedan man åkte lagligt och otrimmad Puch Dakota på 80-talet. Bilen jag pratar om är en Subaru Forester 2.0XT. Nu ska det väl i ärlighetens namn säga att detta är en bensinare. Dieseln är säkert bättre men det kunde inte levereras pga. tsunamivågen Japan råkade ut för tidigare i år. Hur som, nu lämnar vi den tragiska bilhistorien. 😉
När vi kommer fram till campingen möts vi upp av några som kommit tidigare under dagen och stämningen är på topp, vi rangerar snabbt ute på en halvö … ja det stämmer, vi bodde på en halvö på campingen tillsammans med The Fockers. Vi tar det lugnt under kvällen och hjälper nån mer på plats innan solen går ner över Åråshult och vi kryper in i vagnarna.
När vi vaknar upp på torsdagen och solen skiner oförskämt varmt och mycket så vi tar frukost ihop med The Fockers under vår markis och vi funderar på vad vi ska göra med denna dagen. Vi (Annelie och Peter, Bosse och Lotta och Micke och Marie) tar det lugnt och inväntar resterande deltagare. Lagom till lunch dyker Åsa (Asawi) upp med sin lilla störtsköna T@b med gula detaljer och hon kommer snabbt på plats. Sedan trillar det på, KristerJ med familj, MangeB & Ellan, Blomsan med familj, Lennart med son och Richard med dotter. Sent på eftermiddagen har samtliga som ska komma kommit på plats och alla bor tätt intill varandra utan att bo på varandra.
Vi bestämmer att vi tar en gemensam middag på Fam.Lindbloms tomt med tillhörande långbord. Klockan 19:00 startas grillarna på en nästan given signal och vi har snart rökfyllt denna lilla pärla till camping. Framåt kvällen kyler det på lite grann och Mange hittar snart “hem” när han kommer underfund med att varje tomt har en rejäl grillplats så självklart ska det eldas. Vi stannar ute i den friska sommarnatten en bra bit in på nästa dygn innan vi hittar in i vagnen för att vila upp oss.
Även fredagen bjuder oss på strålande solsken så vi tassar ut på vår brygga för att inta frukost när vår kära frukostsnyltare dyker upp, självklart finner Robin sin plats vid frukostbordet.  Efter intagen frukost kan inte barnen hålla sig längre utan Neo bjuder Elin på romantisk rotur på dom söta små sjöarna/åarna på campingen.
Vi funderar på vad vi ska göra denna dagen. Dressinåkning från Gullspång kommer upp som förslag. Vi är ett glatt gäng som ger oss in till Gullspångs station för att hyra dessa åk. Planlöst ger vi oss iväg på järnvägsspåret och efter drygt en halvmil bestämmer vi oss för att vända. Ingen av oss har ju tänkt på att ta med picknick, det hade ju förstås suttit som en krocketklubba på smalbenet men på  vägen tillbaka tar vi en paus vid en sjö, några hurtiga ungar passar på att ta ett dopp.

På hemvägen passar även en del av oss på att bunkra upp med färskvatten eftersom vattnet på campingen inte är det fräschaste. Säkerligen inget fel på det men ser rätt omysigt ut så ett par tjugoliters dunkar fylls upp.
När vi är tillbaka på campingen samlas dom flesta på vår brygga för att avnjuta trevligt sällskap och en kall går väl också ner. Nästan samtliga tomter har egna bryggor där man kan sitta och bara njuta vilket vi gör i fulla drag. Vi låter eftermiddagen passera utan att göra något speciellt. Barnen ror och ror och samlar grodyngel i tusentals. Vi vuxna samlar krafter inför kvällens drabbning. Träffens enda utstakade aktivitet ska äga rum så det gäller att vara på tå. Samtliga deltagare har fått en budget på max 500 kronor att handla en whisky för som sedan ska testas under en högst noggrann och utstuderad metod enligt konstens alla regler.
Vi samlas utanför The Fockers Solifer denna afton. Vi njuter även denna kväll av god mat, god dricka, gott sällskap och superbt väder. Det börjar sakteliga dra ihop sig för den planerade aktiviteten och flaskorna dukas upp på bordet. Jäklars va mycket whisky och vilka intressanta märken som hittat hit. Vi provar en efter en och summerar ihop samlade tankar efter förtärd whisky, kanske inte den mest seriösa provningen men gott var det. Efter avklarad provning ska vi försöka utse vinnaren för kvällen och Laphroig vinner tätt följd av Glenlivet och en ung tonåring i form av Glen Moray. Efter tolvslaget är det sedan dags att gratta födelsedagsbarnet som trist nog har han gått och lagt sig men det hindrar inte att vi stämmer upp i “Ja må han leva…” så hela Värmland står i givakt. Han som borde hört skönsången snarkar som en björn som nyss lagt sig i ide. Vi tar om den ett par gånger för säkerhetsskull men inget livstecken alls? Har han flytt vagnen? Har han dött? I just detta börjar lite mer avancerade planer smidas, ska vi vända på deras vagn? Tänk vad förvånade dom ska vara när dom vaknar nästa morgon och vagnen står åt fel håll … hi hi hi … Nja efter en stund läggs planerna på is och några i sällskapet (vill inte namnge dessa i offentligt forum som detta ;-)) beslutar sig för ett nytt överraskningsmoment. Dessa individer smyger fram mot Solifern och greppar tag i rangerhandtag, dragkrok och tar i och ruskar om vagnen rejält varpå en riktigt skitförbannad Fru Fockers kommer utflygande ur vagnen och vrålar att nu får det räcka. Behöver jag säga att festen nu är över? Oooops!
Dagen efter tassar folk omkring utanför The Fockers husvagn för att hitta sin tillhörigheter, vi dukar upp för frukost varpå fru Fockers utan minsta lilla bevismaterial anklagar mig för att ha uppviglat och deltagit i denna nattliga attack.
Nåväl, behöver jag säga att även denna morgon skämmer bort oss med väldigt bra väder. Några åker iväg på en rejäl bondemarknad, andra väljer att bara sitta på sin brygga i solen och slappa. Vi beslutar oss för att cykla ner till Vänerns strand och prova på badet där. Efter ett par kilometers cykling står vi nere vid Vänern men stranden lämnar en del övrigt att önska så vi beslutar oss för att låna campingens egna roddbåt och ge oss ut till en liten skön sten/klippa en liten bit ut i sjön. Där ligger vi sedan och smuttar på varsin öl och njuter av den sköna solen medan barnen badar.
Väl hemma vid vagnen sätter vi oss återigen på vår brygga och firar födelsedagsbarnet lite mer. Jag och Krister sitter bredvid varandra när Fru Fockers dyker upp och ska reda ut nattens händelse, kameran höll på att ramla i golvet och ett halvfullt glas höll på att trilla omkull osv. säger hon. Jag som sitter mitt imellan henne och KristerJ sitter helt plötligt väldigt risigt till när KristerJ efter en stunds funderande på vad Fru Fockers nyss sagt glatt skiner upp och säger till henne  “Skönt att du kan vara så positiv i det som hände”. “Va, hur då?” småfräser Frun nu, ja säger KristerJ “Glaset var ju halvfullt och inte halvtomt”. Jag hukade mig så gott det gick men det behövdes inte utan vi brast alla ut i ett gott skratt. Tur vi inte gjorde verklighet av vår första plan …
Efter en stund på bryggan dyker helt plötsligt någons unge upp och meddelar att ett gäng ungar passat på att ta sig ett dopp i en av sjöarna på campingen. Oroliga föräldrar far plötsligt upp och börjar nervöst leta efter badstället, finns mer än en sjö på denna camping? När vi når receptionen möter vi ett par blöta men glada ungar som badat. Som tur var hade det gått bra och dom förstår att man får inte bada utan mamma och pappa … kanske i alla fall.
Lördagsaftonen bjuder på lite svalare väder och myggen börjar tillta så vi kommer på idéen att söka oss in i grillkåtan som finns på campingen. MangeB tar som vanligt täten när det gäller att elda och får snart fyr inne i kåtan. Det brinner så lågorna står som kvastskaft ur skorstenen men den är nog inte riktigt anpassad för så stort sällskap plus att det blir som en gammal sikrök där inne så en del av oss söker oss till mindre rökiga platser och Fam. Blomsans brygga passar kalas där vi avnjuter kvällen tills det är dags att knyta sig. Vi somnar ovaggade även denna afton.
Sorgligt för oss så har söndagen kommit och Eva ska jobba på måndagen så det är dags för oss att ta farväl av världens bästaste camparkompisar. Vi packar ihop våra saker och smyger sakta ut från campingen medan vi vinkar adjö till några modiga själar som ger denna underbara helg en extra dag.
+ Utsökt sällskap, Bra camping, Bra platser, Bra väder
Helgen tog slut.

Vad vi betalade, vill minnas att det var 350:- för hela helgen.

Lämna en kommentar