Tanken var att vi skulle åka ut med husvagnen redan på onsdagskvällen då valborgsmässoafton inföll på torsdagen detta år. Tyvärr visade det sig att jag hade ett obligatoriskt seminarium att gå på och Micke hade vanlig arbetsdag på klämfredagen. Så istället för en riktigt lång helg fick vi nöja oss med en fredag till söndagsträff men som det sägs det är inte kvantiteten som är viktig utan kvalitén.


Vi rullar in på Silvköparens Camping en stund efter att receptionen har stängt. De medlemmar från Klubb 99 – Vildcamparna som vi skulle träffa och umgås tillsammans med checkade in redan på onsdagen så vi blev ändå insläppta på campingen utan problem. Vi rangerade medan de andra åt middag och sedan tillbringade vi kvällen utanför vår vagn med mycket prat och skratt. Trots att det bara är början av maj satt vi ute och stimmade till efter 24 utan att frysa.

Lördagen påbörjade jag och Micke flera timmar före de andra (vi var de enda med små barn). Jag hinner duscha och göra mig i ordning innan de andra har fått upp sina rullgardiner. Duschrummet var inte helt nybyggt men trots det var det rent och fräscht vilket i mina ögon ger pluspoäng (herrarnas dusch hade visst något problem men det var inget jag led av alls). Även köksavdelningen var ren och fräsch och framförallt genomtänkt trots alla år den hade på nacken. Efter en glasspromenad runt campingen kastade vi i oss lite lunch och sedan bar det iväg till Sala silvergruva. Eftersom jag är en riktig fegis när det gäller att åka hiss (och det var man tvungen att göra) blev jag kvar ovan jord medan min man och mina två yngsta svänger på sig slängkappor och bygghjälmar och ger sig av 60 meter ner i underjorden för att uppleva ett häftigt äventyr. Under en timme vankar jag sedan oroligt fram och tillbaks innan de kommer springandes emot mig och vi kan återvända till tryggheten i husvagnen. Väl tillbaka på Silvköparen bestämmer vi oss för att gå ner till badplatsen för att elda lite vid grillplatsen. Veden är sur men vi kämpar oss ändå igenom någon timme av rök och brinnande vedträ-kastning. Åter uppe vid husvagnarna startar vi alla upp våra grillar och medan mörkret faller sitter vi tillsammans ute vid dukat långbord och äter sen middag som om vi hade åkt till sydeuropa och inte till en västmanländsk håla som Sala. Även denna kväll avslutas utomhus med prat och skratt långt in på småtimmarna.

För att vara i början av maj har vi haft tur med vädret hela helgen och detta toppas på söndagen av strålande sol. Vi slappar oss igenom dagen med endast några packningsryck då och då eftersom detta är helgens sista campingtimmar. Barnen har varit ute och lekt från tidig morgon till sen kväll och även om de surade en del för att minigolfbanan inte hade öppnat för säsongen så har de ändå haft att göra non stop med sandslottsbyggande, kurragömma, cykelrace och kull. Det sista vi gör innan vi startar bilen för hemfärd är att lova campingvärden att vi ska återkomma senare under säsongen – för det här var en campingplats helt i vår smak. Nog för att sällskapet var det viktigaste på just denna resa men att bli glatt överraskad för att platsen är supertrevlig är aldrig fel.

+ Campingen låg jättefint vid en liten sjö. Flera gånger under dagen såg vi campingvärden röra sig på området och städningen var helt oklanderlig

– Järnvägen låg nära så man hörde tågen (men vi upplevde det aldrig som störande)

SCR har satt tre stjärnor på campingen

Vi betalade 190: -/natt inkl. el (fria duschar)

Lämna en kommentar