För ett par helger sedan hade vi varit och “rekat” ett riktigt fint litet vildcamparställe utmed Näshultasjön och vi hade bestämt att vi skulle prova på det denna helg. Det finns två vägar till detta ställe, lite mer asfalt med 5 km grusväg eller lite mindre asfalt men 13 km grusväg … det är 16 km kortare sträcka till det lite längre grusvägsalternativet så vi beslutade oss för detta alternativ. Uppfostrad som jag är väntade jag på att Eva, som åkte egen bil, skulle ta täten men hon lät mig åka först … tack för det. 😀
Man tänker sällan på hur smala grusvägar är när man bara åker med vanlig bil eller promenerar men hänger du på en husvagn nästan sju meter kan jag berätta att vägen helt plötsligt blir väldigt smal plus att det dammar nåt så in i h*****e efter en husvagn på grusväg. Vilken osis att Eva med sin bil utan AC lät oss åka först 😀
Killarna satt i baksätet och droppade snart kommentaren “vad gör vi om vi möter en annan bil pappa?”, hummm just detta hade jag faktiskt inte tänkt på eller om jag valt att bortse från att det faktiskt kan hända då hipp som happ så står det en stor fet John Deere (traktor) med dubbelsläp fullastad med hö bakom en kurva. Gissa vem som fick backa?
Som tur var hade vi precis passerat en liten avstickare som jag visste att det fick plats ett skapligt husvagnsekipage på så backningen var ingen större match bortsett från att jag samtidigt konstaterar att det är väldigt ojämnt överallt och som gjort för att jag ska skrapa upp den gamla grusvägen likt en vägskrapa. Nu klarade vi detta utan större problem då Eva var snabb ut och dirigerade medan jag backade in på den trånga lilla vägen.
Resten av resan ner till vårt lilla smultronställe gick smärtfritt och vi mötte endast ett par bilar till. Så lite drygt tre kvart efter avmarschen var vi framme och vi började baxa och trixa in vagnen på platsen där det var tänkt vi skulle campa. När vi börjar närma oss slutet på rangeringen vinkar och viftar Eva nåt förskräckligt åt alla möjliga håll. Jag har inte en aning om ifall hon vill att jag ska backa eller köra fram eller om det är bra. Jag drar i handbromsen och kliver ur för att sondera terrängen och fråga vad hon menar. Då upptäcker även jag att det idylliska stället är knöfullt med flugor … va fan kommer de ifrån?! De var ju inte här förra helgen, har vi backat över någons gamla kassettoa? Vi lämnar bilen för att gå ner till sjön och kolla in läget. Där är det helt flugfritt men det rasslar till i gräset och dottern ler stort och säger “det är en orm”…  vi konstaterar att vi inte kommer klara en helg i detta högsäte för flugor då det kring vagnen surrar i tusental så vi funderar över alternativen som finns, Fiskeboda kommer i tankarna upp som den närmaste campingen.

Väl framme i Fiskeboda konstaterar vi att vi inte har någon elkabel med oss eftersom vi hade tänkt fricampa på riktigt. Alltså får det bli vildcampning på låtsas. Tjejen i kassan verkar rätt oförstående när vi vill rangera bland tältplatserna med vår husvagn. I hennes värld verkar det inte som att husvagnar fungerar utan 230V och utstakad husvagnsplats. Efter en del datorproblem blir vi incheckade och folk sneglar lite när vi viker av ner mot Hjälmarens strand där tältmänniskorna normalt huserar, men vi har varit där förut och vet att här är guldplatserna.
Vi kommer snart i ordning och intar snabbt lite färdiglagad mat vi haft med oss och sen njuter vi av solnedgången som smyger in under vår markis medan barnen kryper in i husvagnen och sussar. Strax efter gör vi dem sällskap inne i vagnen.
Nästkommande dag är precis lika härlig som fredagen var och vi äter frukost utanför vagnen medan vi bestämmer att vi idag ska prova fiskelyckan vilket grabbarna sett framemot en tid nu men innan det måste vi nog testa badet. Det var lite kyligt i början men kommer man bara i är det underbart härligt. Även Leo får bada ordentligt eftersom han håller på att gå åt i värmen. Det är en helt okej strand, placerad utmed Hjälmarens södra kust och vi ligger mest och bränner på vår solbränna resten av dagen innan det är dags för fiskepremiären.
När vi återvänder till vårt läger upptäcker vi att vi fått grannar som transporterar sig i en lite mindre Cheva van som agerar husbil och medan vi intar vår middag får vi en glimt av våra nya grannar och samtidigt med detta sätter jag den grillade köttbiten i halsen. Grannfrun struttar omkring i vita pumps och en alldeles för lite klänning/tröja och som inte detta räcker så har hon en bamsing till kakadua på axeln. Alla i deras närhet sitter med vidöppna munnar och bara stirrar. Efter att vi har återhämtat oss från den synen får vi ordning på fiskegrejerna och beger oss ner i Fiskebodas egna lilla hamn för att meta litegrann. Ungarna jublar som vid ett nyvunnet OS-guld i hockey varje gång mörten villigt låter sig luras av vårt torra bete – brödbitar

Söndagen börjar precis lika bra som dom tidigare dagarna men vi har ju den jättetidiga utcheckningstiden hängande över oss så efter frukost går jag upp till receptionen för att råda klarhet om det står skrivet i sten detta med utcheckningen eller om man kan njuta lite av det härliga vädret? Enligt tjejen i kassan ska vi checka ut senast 12:00 annars kommer vi få betala ett extra dygn, för de har nämligen det som regel. Jag påtalar då att de även har regler likt att draget ska stå ut mot gatan och det ska vara fyra meter mellan ekipagen (vi måttade till dryga metern mellan två vagnar) som inte efterlevs men den unga tjej som står i kassan har tydligen inte fått direktiv om att bry sig om detta utan vikten av att hålla utcheckningstiden är det hon bryr sitt lilla huvud om mest.  Campingen är inte fullbelagd på långa vägar så lite småsur återvänder jag till lägret och vi överväger att lämna Fiskeboda av principskäl för inte f*n tänker jag pröjsa ett extra dygn nu efter denna holmgång med receptionisten. I samma veva anländer ungarna tillbaka efter ytterligare en fiskerunda. Nu har de fått riktig fisk, ett par aborrar har de lyckats dra upp, och nu vill de leta mer mask så vi bestämmer oss för att svälja stoltheten denna gång och vi pröjsar ett dygn till för att verkligen njuta av dagen.
Vi fiskar, solar och badar hela dagen och slår inte ihop lägret förrän kvällen börjar göra sitt intåg. Vi landar hemma vid 22-tiden.

Jag kan varmt rekommendera detta att strunta i elplats och ställa sig på en tältplats istället. Det är här man hittar riktiga guldkorn på campingarna.

+ Utsikten och läget var helt underbart, tre meter ifrån strandbrynet.

– Återigen den bristande säkerheten, inte ett dugg bättre än sist vi var här.
– Personalen, undrar om dom ens vet hur campingen ser ut?
Största minuset, Stiftelsen Barnens Dag driver campingen men det enda i lekväg campingen har är en gungställning … PINSAMT!

SCR har satt 3 stjärnor på campingen

Vi betalade 130:-/dygnet inklusive fri dusch

Fiskeboda på Camping.se´s hemsida
Fiskebodas egna hemsida, ägs av Stiftelsen Barnes Dag





3 Kommentarer till “Fiskeboda 26-28/6-09”
  1. Jaså minsann, det blev ingen camping vid Näshultasjön den gången, trist! Trist oxå att campingen höll så hårt med dygnsavgifterna, sånt förlorar de ju på på lång sikt.

    I detta inlägg fick jag klicka på varje bild på sig och sedan backa, medan det föregående inlägget hade fungerande “bildscript”. Vad har hänt?

    Jag vet inte riktigt vad som hänt, detta bildscript “LightBox” verkar leva sitt egna liv. Ibland fungerar det och ibland inte. Var inne ett tag på att ta bort det men när det fungerar är det riktigt najs ju.
    //Majk

  2. Vilka härliga bilder! Trist att dom höll så hårt på tiden för utcheckning.
    Önskar er en fortsatt trevlig kväll!
    /Nina

    Tack för credsen Nina, ja lite surt blir det över en sån till synes fånig sak, speciellt när inte campingen är fullbelagd.
    //Majk

  3. Thibia/Annelie skriver:

    Såg ni inga ormar vid Fiskeboda?? De kryper upp bland vagnarna och nere vid båtbryggorna ligger de och solar i kanten. På stranden hade vi 3-4 st svarta huggormar som ringlade sig mellan filtar och vidare till vagnen närmast kullen ner till stranden. Jag tror att den barnfamiljen inte kommer tillbaka mer (modern var från Thailand) vet inte om du såg till dem.
    Men det är en bra camping inte så mycket för barn kanske men fint ändå

    Nej vi missade faktiskt ormarna och då stod vi även nästan direkt vid vattenkanten. Har ju varit i Fiskeboda två gånger men inte störts nämvärt av ormar. Nu är jag förvisso inte ett dugg rädd för ormar men kan ju bli otrevligt om man har barn och hund. Tack för besöket Thibia/Anneli.
    //Majk

Lämna en kommentar